Vanliga funderingar och frågor

.
Vanliga funderingar och frågor

Vad är viktigast – proteiner eller kolhydrater?Kroppen behöver båda.

Kolhydraterna ger musklerna ett lättillgängligt drivmedel för att genomföra aktiviteten och det finns främst i fullkornsris, pasta, bröd, frukt, grönsaker och socker.

Proteinerna stöder kroppens återhämtning och reparation, vilket hjälper till att bibehålla och även öka muskelmassan.

Men för att komma igång ordentligt med reparationen behöver kroppen ett "snabbt" drivmedel.

Det är därför vi rekommenderar att du blandar en proteindrink med juice direkt efter idrottspasset.

Hur mycket protein behöver jag?Behovet är individuellt och beror på längd, vikt, aktivitetsnivå och annat.

För idrottandet är ett riktmärke att du behöver upp till 1,5 gram protein för varje kilo kroppsvikt om din primära idrott är exempelvis tennis, golf, innebandy på motionsnivå.

Ägnar du dig åt kroppsbyggnad och uthållighetsidrotter, som maratonlöpning, bör ditt intag vara omkring 2 gram per kilo kroppsvikt.

Rådgör med din personlige Herbalifecoach för att få hjälp till en personligt anpassad proteinmängd för just det liv du lever!

Jag äter redan Herbalifeprodukter för viktkontroll, räcker inte det?Idrottandet framkallar behov som går utöver näringsintaget för allmänt välmående och viktkontroll, eftersom musklerna får arbeta mer.

Även om ditt syfte enbart är att hålla kontroll på din vikt bör du motionera regelbundet.

Den grundläggande beräkningen som din Herbalifecoach hjälper dig med baserar sig på hur mycket protein du behöver för en vanlig arbetsdag, som inte är nämnvärt fysiskt ansträngande.

Därför behöver du, för bästa effekt av din idrott, öka intaget i samband med träning.

Var noga med att tala om för din coach hur din dag ser ut, så att du får en proteinberäkning som passar just dig.

Varför måste jag dricka så mycket under idrottandet, jag är ju inte törstig?

Vattnet är en nödvändig komponent för att dels omvandla kolhydraterna till något musklerna kan använda som drivmedel, dels hjälpa till att få undan slaggprodukter.

Vätskebrist kan leda till uttorkning i cellerna, vilket leder till att du tappar orken och får huvudvärk.

Drick vätska minst var 15:e minut. Vänta inte tills du är törstig - då är det redan försent!

Om jag följer rekommendationerna för idrott, kan jag då träna hårdare än idag?I de flesta fall är svaret ja!

Återhämtningstiden förkortas markant.

Borttransport av mjölksyrerester går fortare och nedbrytning av musklerna minskar – det som normalt ger dig träningsverk och stelhet.

Men glöm inte bort att grunden till all framgångsrik träning finns i vila och kost.

Se till att sova ordentligt, ha viloperioder i ditt idrottande så att kroppen får återhämta sig och ät en balanserad kost.

Var lyhörd för din kropps signaler så du inte tränar för hårt.

Ha en vecka i månaden med lättare pass, om du vanligen pressar dig.

Och ha minst en helt träningsfri dag varje vecka.

Ta gärna råd av en tränare, eller läs lämplig litteratur, så du tränar på ett sätt som passar dina ambitioner och den typ av idrott du ägnar dig åt.

Ju hårdare du tränar, desto större är risken att du tar i för mycket och därmed blir sämre i stället för bättre. Och det var ju inte meningen!

Hur känner jag att jag har tränat för hårt och vad gör jag då?

Det finns ett antal varningssignaler:

Du har svårt att jobba dig upp till högre pulsnivåer, din puls är oregelbunden, kanske är du retlig mot din omgivning, svårt att sova och, inte minst, du har lätt att dra på dig förkylningar och annat "småskräp" i ökad omfattning

Händer det finns dessvärre bara en sak att ta till: vila.

Kortare promenader, lätt jogging i en halvtimma.

Inget mer ansträngande än så under en till två veckor.

Kolhydratuppladdning – vad är det och hur gör man?

Det behöver man inte hålla på med som motionär.

Däremot kan det ingå som förberedelse inför uthållighetsprestationer, som maraton, Vasalopp och liknande långlopp.

Syftet är att skaffa sig ett "skafferi" att hämta energi ur när aktiviteten pågår i flera timmar.

Ett bra sätt är att tre dagar innan loppet börja dagen med en mycket lätt joggningstur i 30-45 minuter, på fastande mage, för att "tömma" kroppens energidepåer helt.

Därefter äter man kolhydratrik kost samtliga mål i två dagar.

Man måste dricka mycket vatten, då kolhydrater binder vatten och man annars faktiskt får en form av vätskebrist.

Problemet med kolhydratuppladdning är att man kan känna sig däst och tung, särskilt om man väljer pasta som bas.

Men en sådan uppladdning löser inte hela loppets energiförsörjning.

Under ett Vasalopp gör en motionär av med bortåt 8.000 kalorier.

Kroppens depåer kan lagra omkring 4.000 kalorier.

Man måste ändå planera för hur man ska få i sig mellanskillnaden.

Av det skälet finner allt fler uthållighetsidrottare att den extrema kolhydratuppladdningen spelat ut sitt syfte en smula.

I stället äter man alltid en kolhydratrik kost och kompletterar med protein.

När kroppen vänjer sig vid att se protein även som energikälla och inte bara reparationsmaterial slipper man den dästhet som två dagars intag av pasta medför.

Då kan man under loppet äta våra Proteinbars med jämna mellanrum och i en och samma tugga få i sig energi och reparationsmaterial för musklerna.
Upp


Bra produkter för dig som tränar
Se våra beställningsvillkor för information om hur du beställer.
Formula 1 - ProteinshakenFormula 2 - MultivitaminkomplexFormula 3 - Personifierat proteinpulverFibrer & Örter Nutrition ActiveCell-U-LossHerbalifelineRoseOxNiteworks Kosttillskott ProteinsnacksAloejuiceThermojetics Örtdryck på Grönt teLiftoff™ - En ny brusande energidryck.